FÖRÄLDRAFOKUS
Om Isabel Eriksson
Jag som har utvecklat metoden heter Isabel Eriksson och har en fil kand i psykologi från Kanada och en magisterexamen i företagsekonomi från Sverige. Jag har närmare tjugo års erfarenhet av att arbeta med ungdomar som inte klarat av skolan och som står utanför arbetsmarknaden.
Idén till Föräldrafokus-metoden kom när jag insåg att det stöd som barn får hemifrån under skoltiden är avgörande för hur de kommer att klara sig i livet, både emotionellt och professionellt. Jag förstod att föräldrar behöver först få en djup inblick i skolans krav och hur barnet upplever dem, för att sedan kunna skapa bra förutsättningar för inlärning och positiv utveckling.
Relationen som föräldrarna skapar med sina barn är avgörande för hur barnet klarar sig skolan, både studiemässigt och socialt, och senare i livet. Jag skapade FöräldraFokus-metoden för att ge föräldern och barnet möjlighet att genom konkreta dialoger skapa den djupare relation som leder till positiv utveckling hos barnet.
Jag är helt övertygad om att om vi gör rätt saker vid rätt tillfälle kan vi bidra till att våra barn utvecklar sin fulla potential, blir harmoniska individer och klarar av skolan.
Socialt företag
FöräldraFokus FF drivs som ett socialt företag. Jag ser mig som en samhällsentreprenör som vill hitta lösningar för utmaningar kring föräldraskap, barn och ungdomars psykisk hälsa, skolprestation, kriminalitet, missbruk och utanförskap. Ett socialt företag innebär att de sociala vinsterna är minst lika viktiga som de ekonomiska.
FöräldraFokus och familjestöd i skolan
"FöräldraFokus och föräldrastöd i skolan drivs som ett Arvsfondsprojekt hos Barnombudet i Uppsala län under åren 2023-2026. Projektet ska implementera ett nytt sätt att arbeta med hela familjen via skolan. Projektledare är Isabel Eriksson, som tidigare har tagit fram metoden FöräldraFokus.
Inom projektet kommer fyra grundskolor att få anställa en familjestödjare på halvtid. Familjestödjaren kommer att arbeta med att nå föräldrar och stötta dem för att komma igång med metoden och fortsätta använda den. En viktig del i projektet är föräldratubildningen som erbjuds på skolorna och som kopplar samman den kanadensisk psykologen Dr. Gordon Neufelds idéer om aknytningsbaserad utvecklingspsykologi med FöräldraFokus dialogen. Familjestödjaren kommer även att arbeta för att stärka samarbetet mellan skola och hemmet, bland annat genom att kommunikation med hemmen blir enklare och tydligare."
https://boiu.se/om-barnombudet/verksamheter/utbildningar/foraldrafokus/
Alla Vuxnas Ansvar (AVA)
Du som bor i Knivsta eller Uppsala kommun har möjlighet att under läsåret 21/22 kostnadsfritt testa FöräldraFokus-metoden.
Projektet AVA finansieras av Vestra Särstaborg Stifelsen.
Vill du veta mera maila till foraldrafokus 2122@gmail.com
UNT Debattsidan
21-10-22
Barnets behov måste stå i fokus
Replik till 'Öka samhällets förmåga att möta psykisk ohälsa'
Debattartikeln från den 18/10 lyfter vikten av att öka samhällets förmåga att hantera den psykiska ohälsan i Sverige. Man pekar på vikten av att skolan fångar in eleverna tidigt, förslår en stärkt primärvård, ökad samverkan mellan BUP, socialtjänst och skola, utbyggnad av den digitala vården samt förebyggande insatser såsom undervisning i psykisk hälsa i skolan.
Det artikeln inte tar upp är att samhället behöver lägga resurser på att stödja föräldrarna i sin roll. En avgörande faktor bakom psykisk hälsa är ett barns anknytning till minst en vuxen. Det finns både nationell och internationell forskning på det sambandet och ändå är det få i Sverige som uppmärksammar detta.
Här följer tre förslag på hur man kan arbeta främjande och förebyggande för att minimera risken att psykisk ohälsa utvecklas bland barn och ungdomar:
1) Lyft vikten av starka anknytningar mellan barn och deras vårdnadshavare. Föräldrar borde kunna få stöd i sitt föräldraskap genom exempelvis nationella kampanjer om vikten av föräldranärvaro, tillgängliga familjerådgivare, utbildningar/föreläsningar och tillgång till olika föräldrastödsmetoder och mötesforum för föräldrar att träffas.
2) Stärk samarbetet mellan hemmet och skolan. Både skolan och föräldrar bör utgå ifrån att ett välfungerande samarbete, med barnets behov i fokus, är en stark bidragande orsak till barnets välmående och skolframgång. Samarbetet kan utgå bland annat från en uttalad ansvarsfördelning, strukturerad och tydlig information, mer individuell återkoppling från skolan samt en lösningsfokuserad, kontinuerlig dialog mellan alla inblandade.
3) Fokusera på anknytningen mellan eleverna och skolpersonalen. Ju starkare anknytningen en elev har till sina lärare desto mer mottaglig är den till att anstränga sig för att klara av skolarbetet. Om skolan har detta som utgångspunkt ökar chanserna för att olika pedagogiska metoder och verktyg fungerar bättre.
Fler och fler barn och ungdomar utvecklar psykisk ohälsa och det är ett stort samhällsproblem. De förslagna åtgärderna är tämligen kostnadseffektiva. Det handlar främst om att ändra inställning och inse att vad barn och ungdomar behöver mest av allt är att vi vuxna som finns i deras liv stannar upp, lyssnar på dem och bjuder in dem till att existera vår närvaro.
Isabel Eriksson, Ansvarig för Skolsamverkan, AF Uppsala
P4 Uppland
2021-10-07
Tack P4 Uppland för att ni uppmärksammade FöräldraFokus och AVA projektet.
Tack till Ingvlid Segerstam, kurator och koordinator för FöräldraFokus på Östra Stenhagenskolan i Uppsala, för att du berättade varför skolan deltar i projektet!
Föräldrar lär sig fråga positivt om skolan - P4 Uppland | Sveriges Radio
Beviljats medel för att driva projektet AVA Alla Vuxnas Ansvar, läsåret 21/22
2021-01-21
Uppsala Nya Tidning skriver om projektet AVA vilket har som mål att 200 elever i Uppsala/Knivsta kostnadsfritt ska få ta del av FF-metoden under nästa läsår. Projektet kommer att främja samarbetet med hemmet och skolan och andra aktörer. Om en förälder behöver stöd att använda FF så ska en annan vuxen kliva in, det kan vara någon från skolan, från en fritidsgård, en kontaktperson, socialtjänsten, m.fl.
Får pengar för ny skolmetod: "Känns som en bekräftelse"
Det viktigaste för att det ska gå bra för ett barn i skolan är relationen till föräldrarna. Det tycker Knivstabon Isabel Eriksson. Nu har hon skapat en metod som ska hjälpa föräldrar att bli mer inblandade i skolgången, och fått 250 000 kronor för att utveckla projektet.
Förstudie under lärsåret 20/21
Just nu pågår en förstudie på fyra skolor som tittar på hur FöräldraFokus påverkar elevernas bedömningar och betyg. Föräldrarna som deltar i studien har barn i någon av årskurserna 4-9 på
Norrbackaskolan och Odensala skolan i Sigtuna kommun,
Thunmanskolan i Knivsta kommun och Gluntens Montessoriskolan i Uppsala.
Utvärdering av FF under läsåret 19/20
Under läsåret 19/20 utvärderades FF av en masterstudent på Institution för Psykologi på Uppsala Universitet. Föräldrarna som deltog i studien hade barn på Östra Stenhagenskolan i Uppsala och Thunmanskolan i Knivsta. En del av resultaten visas nedan.
74,1% av föräldrarna upplevde att barnet klarade av skolan bättre
Föräldrarnas engagemang är nyckeln till skolframgång.
SPARK INSPIRATION by Tom Marx
6 mars 2020, 48 min.
Fantastisk lyckad lansering av den nya FöräldraFokus-handboken!
Tack alla som var med. Tack alla som bidrog till att handboken kom till och att lanseringen blev så bra.
Jag vill rikta ett extra STORT tack till Hannan Hassan som berättade om sina erfarenheter med metoden.
Tack även till Marie Wibergh, Anna Fredriksson, J. Moraes, Ulla Hemberg, Ann Svenske, Tom Marx, Emma Westas Rödin, Siri Strand, Gloria Cunha, Charlotte Granström Bergljot Tvedten och till min underbare man och våra tre fina pojkar Ricard, Filip och Victor för all förståelse och stöd längst vägen.
2019-04-19
64,3% av föräldrarna fick bättre insyn i barnets behov
Hannan Hassan
Ta vara på föräldrarnas avgörande roll
2019-05-20
Nu när skolåret närmar sig sitt slut är summeringen av skolåren för en stor del gymnasieelever en
mindre lyckad historia. Jag träffar många av dessa ungdomar. Jag lyssnar på deras berättelser
och känner deras besvikelse, frustration och/eller uppgivenhet. Mest av allt skulle jag vilja vrida
tillbaka klockan så de fick börja om från början.
Jag arbetar med övergången mellan skolan och arbetslivet, på Arbetsförmedlingen. I mitt
uppdrag träffar jag ungdomar som kan ha svårt att komma ut i arbetslivet på egen hand. Genom
åren har jag träffat över tusen ungdomar som jag önskat hade fått ”börja om från början”.
Visserligen har stödet från skolan funnits många gånger men det har inte varit kontinuerligt eller
tillräckligt. Därför sitter de hos mig.
Regelbundet träffar jag personal från både elevhälsan och psykiatrin och ser tydligt att de jobbar
stenhårt för att stötta dessa unga. Ändå känns det som att det alltid är fler som behöver stöd än
vad skolan och psykiatrin kan mäkta med. Vecka efter vecka läser man om den ökade psykiska
ohälsan hos barn och samtidigt läser man att resurserna inte räcker till eller att besparingar är på
gång. Hur ska detta någonsin kunna vända?
De få fall där man har lyckats vända trenden är då skolor har samarbetat aktivt med och stöttat
föräldrarna i sina roller. Det är just det som jag har saknat: fokus på att stödja föräldrarna i sin
föräldraroll. Barn tillbringar största delen av sitt liv i hemmet, utanför skolan. Föräldrarna är de
största rollmodellerna och har det största ansvaret för sina barns utveckling av självkänsla,
självinsikt och självförtroende. Vi vet detta, men ändå lägger samhället nästan ingen energi på att
stötta de personer som är mest avgörande i dessa processer, nämligen föräldrarna.
Som förälder till 3 barn har jag inte upplevt att jag har fått någon konkret hjälp för att stödja mina
barn genom skolan. Därför skapade jag en egen metod – FöräldraFokus-metoden - en metod som
hjälper föräldrar att lyssna på sina barn, förstå deras behov och, tillsammans med barnet, hitta
strategier som fungerar – för vardagen och för skolarbetet. FF-metoden är för alla barn och kan
användas i förebyggande syfte.
Det allra första steget i att förstå vad barn behöver är att fråga dem. Det är just det som den
Specialpedagogiska skolmyndigheten gjorde nyligen – de gick ut och frågade elever med
funktionsnedsättning hur de upplever sin situation och vilka behov de har. ”Ytterst är det eleven
som kan beskriva vad som fungerar eller inte fungerar i olika situationer” enligt Tove Söderqvist
Dunkers, samordnaren för barnpanelsarbetet på Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Många av de främjande faktorer för trygghet, studiero och studiemotivation som kom fram i
rapporten behöver även finnas i hemmet, till exempel:
- Att föräldern är närvarande i vardagen, ser och lyssnar på sitt barn och har en tillåtande
och respektfull inställning till barnets agerande.
- Att det finns lugn och ro kring barnet och att föräldern tar sig tid att förklara olika
uppgifter på ett tydligt sätt.
- Att det skapas förutsättningar för att barnet ska röra på sig.
Dessutom behöver barn unika strategier anpassad just till sina egna förutsättningar. För att skapa
dessa strategier behöver föräldrar ”djupdyka” ner i barnets verklighet – och förstå vilka
förväntningar skolan och fritidsaktiviteter har på dem, hur barnet hantera dessa, vad som funkar
och vad som inte funkar. Det är först när man får svar på dessa frågor som man kan skapa
individuella strategier. Allteftersom barnet utvecklas på hemmaplan kan det använda sina nya
kompetenser i skolan.
Som utvecklingen ser ut idag är det min bestämda uppfattning att vi kan enbart vända skutan när
föräldrarna får stöd att aktivt vara en del av resan. När föräldrar vet vad de behöver göra (och inte
göra) har de lättare att axla sin roll. Medvetna föräldrar har lättare att bidra till att det finns en
kontinuitet i det stöd som deras barn kan behöva. När alla vuxna omkring ett barn tar sitt
medvetna ansvar – och samarbetar - ökar också chanserna till att stödet faktiskt räcker till.
Rapport: Eleverna med funktionsnedsättning beskriver hur trygghet och stöd kan förbättras – 25
april, 2019.
Kommentar om presentation av FöräldraFokus-metoden
Tierp, 2018-05-17
"Jag vill bara tacka för en superspännande och mycket bra föreläsning av din metod i Tierp igår....din modell skulle kunna revolutionera skolans roll för barn med kognitiva svårigheter...som kanske inte har rätt stöd hemifrån och ofta faller mellan stolarna men även barn som lever i dysfunktionella familjesituationer.
Jag ser fram emot att börja jobba med metoden ordentligt i höst när skolan börjar igen, men tänkte att den även kan fungera bra över sommaren i att utvärdera och fundera över vad barnen gör på sitt lov, hur de upplever det, vad de vill göra framöver och när. en mjukstart kan man säga,..."
Sarah
2017-12-19
Isabel Eriksson: Minska avhoppen från skolan och köerna till BUP genom att stödja föräldrarna.
Psykisk ohälsa kan ha många negativa konsekvenser för barn och ungdomar. Den kan påverka barnets sociala utveckling, hindra inlärningen eller bidra till passivitet och skolavhopp vilket i sin tur försvårar inträdet till arbetsmarknaden. Den kan påverka en individs väg genom hela livet och påtagligt beröra dennes anhöriga.
En färsk rapport från Socialstyrelsen visar att den psykiska ohälsan hos barn i åldern 10-17 år har ökat med över 100 procent på tio år. Det är dags att söka efter nya lösningar för att vända utvecklingen.
Ett sätt att minska köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är att ge alla föräldrar stöd i föräldraskapet. Debatten kring skolresultaten och psykisk ohälsa utesluter i stort sett föräldrarna/vårdnadshavarna. Man bortser från att barnen tillbringar största delen av sin tid hemma. Utifrån debatten kan man uppleva att barnen lever endast i skolan eller sitter och väntar på en tid hos BUP.
Skolan har ansvar för att skapa de bästa förutsättningarna för varje elevs välmående och inlärning – i skolan. Det borde vara lika självklart att föräldrarna har ansvar för att skapa de bästa förutsättningarna för sina barns välmående och inlärning – i hemmet. Därför borde föräldraskapsstöd ingå i det grundstöd som samhället erbjuder alla föräldrar.
Under uppväxten bör varje barn ges möjlighet att utveckla de förmågor och färdigheter som behövs för att klara av vuxenlivet.
Arbetslivets grundläggande krav på arbetsförmåga innefattar närvaro, tidspassning, förmåga att förstå instruktioner, påbörja och avsluta uppgifter, ta eget initiativ, flexibilitet och en viss social- och känslomässig utveckling. Många ungdomar är arbetslösa idag för att de saknar en eller flera av dessa förmågor – förmågor som kan tränas lika väl i hemmet som i skolan.
För att förstå hur varje unik individ upplever sin omvärld och lär sig, behöver man först förstå hur den fungerar: vilka behov, förmågor och vilja den har. Dessutom behöver man förstå vilka förutsättningar den lever med, både i skolan och hemma.
Föräldrar bör uppmärksammas på att för att utöva föräldraskap så det gynnar barnet, behöver de först lära känna sitt barn. Det viktigaste redskapet för föräldrar i detta uppdrag är ”den närvarande dialogen”. Det finns tre huvudfaktorer som påverkar barnens utveckling avsevärt:
.
1.Bemötande
Hur föräldrar bemöter sina barn är den mest avgörande faktorn i ett barns utveckling. Föräldrar behöver stanna upp och iaktta sina barn, ta sig tid att lyssna, förstå dem och intressera sig för deras skolsituation.
Föräldrarnas inställning är avgörande för deras barns utveckling och motivation för skolarbetet. Vi kan anta att alla gör sitt bästa utifrån sina förmågor och de förutsättningar som finns.
Framförallt ska föräldrarna ge sina barn möjlighet att uttrycka sina känslor. Känslorna är ett uttryck på barnens behov och vilja, en reaktion på andras bemötande och händelser i sin omgivning.
Genom att respektera och bekräfta barnens känslor hjälper vi dem att bearbeta och hantera dessa, vilket ökar förutsättningarna för psykisk hälsa.
2.Struktur
Alla behöver struktur och tydlighet kring vad och hur olika uppgifter ska göras. Att skapa struktur hemma, kring vardagsrutiner men också kring skolarbetet är en annan viktig faktor som stödjer en positiv utveckling. Barn som vet vad som kommer att hända, vad som ska göras och hur det ska göras har lättare att lära sig och genomföra olika uppgifter. Genom dialogen kan föräldrar stötta sina barn och skapa de rätta förutsättningarna barnet behöver för att lyckas.
3.Återkoppling och uppföljning
Den tredje faktorn är att ge barnet återkoppling på sitt beteende. Utan konkret återkoppling kan det vara svårt att förstå exakt vilket beteende som fungerade och vad som kan göras bättre. Återkoppling kan vara i form av beröm för olika ansträngningar eller en dialog om hur olika uppgifter kan göras bättre utifrån barnets förmåga och vilja. På så sätt lär sig barnet att koppla ansträngningar till resultat och kan lättare göra framsteg - gällande skolarbete och andra vardagsuppgifter.
Det är först när man känner sitt barn, vilka förväntningar som ställs på det och hur det upplever dessa förväntningar som man – tillsammans med barnet - kan skapa individuella strategier som fungerar. Med dessa strategier har barnet större chans att hantera omvärlden, sina känslor och skolarbetet.
I ”kampen” mot mobbning, hemmasittande, avhopp och psykisk ohälsa borde fokus även ligga på att stödja föräldrar i sin roll, helst så tidigt som möjligt. Skolan, vården, kommunen med flera behöver nog tänka om, ”outside the box”, och hitta nya samarbetsformer för detta.
Nummer 6, 2017
FöräldraFokus – metoden med barnet i fokus
Som förälder, eller annan viktig vuxen, är vi medskapande i barnets utveckling. Vi kan också påverka en rad faktorer för att underlätta barnets inlärning.
Hur ger vi våra barn de bästa förutsättningar för en bra skolgång? För Isabel Eriksson är det i det närmaste glasklart idag. Och det handlar inte om att vi ska vara extrapedagoger på hemmaplan eller om att vi måste kunna precis allt.
– Det handlar heller inte om att vi ska göra mer. Istället handlar det om att vi ska göra annat. Inställningen, förhållningssättet, till det du har inför det du ska göra är nämligen också mycket viktig för resultatet.
”Inställningen, förhållningssättet, till det du har inför det du ska göra är nämligen också mycket viktig för resultatet.”
Isabel Eriksson har flera års studier inom psykologi och har arbetat med att få in ungdomar i arbetslivet i över tjugo år. Under många år har hon varit en länk mellan skola och arbetslivet. Det är också i det uppdraget hon insett vilken stor betydelse föräldrar, eller de vuxna som står nära barnet, har för barnets lärande. Och det Isabel menar är då att vi ska stötta barnet att utveckla den egna lusten och motivationen till att lära sig.
Isabel har utvecklat en metod för just detta som tog sin början när hon hjälpte sina egna barn.
– Det var så lyckat så jag bestämde mig för att skriva en handbok om metoden som jag valt att kalla FöräldraFokus- metoden.
EN TIMME I VECKAN
Det är faktiskt inte svårt. Varje vecka består av 168 timmar. Genom att använda en av dessa till att samtala utifrån metoden med ditt barn kan du ge ditt barn massor.
– Den stora utmaningen brukar, som med mycket annat, vara att komma igång. Metoden går ut på att du ställer frågor om varje skolämne, vad skolan förväntar sig men också hur barnet mår.
När vi har fått en bild av skolans förväntningar och av barnets förmågor kan vi hjälpa till med att skapa strategier för att barnet ska hitta lust och motivation men också balans mellan krav, prestation och återhämtning.
Frågorna som finns i handboken är bra strukturerade och därför ett fint stöd för att skapa ett samtal som leder till en konkret planering för barnets vecka.
– Det handlar om att få in både fritid, skolarbete och kanske sådant som barnet ska hjälpa till med hemma i veckoplaneringen. Isabel vet att barn som får en insikt i hur de lär sig och som kan se kopplingen mellan ansträngning och resultat blir mycket mer motiverade. Motivation ger bättre fokus vilket leder till ett bättre resultat.
När vi har den här typen av strukturerade samtal, som kräver fullt fokus och ömsesidig respekt, med våra barn tränar de också många olika förmågor.
– I skolan pratar pedagogerna om The Big 5. Det här är att göra The Big 5 hemma. Barnet övar på samarbete, hitta strategier, resonera, följa upp och utvärdera ... Många förmågor som är oerhört viktiga att ha med sig genom livet. Inte minst de sociala förmågorna.
Vill du att Isabel Eriksson ska komma till ett föräldramöte eller liknande och berätta mer om metoden eller hjälpa er att komma igång? Kontakta henne för pris och information. www.foraldrafokus.nu
Boken är indelad i två områden. Den första delen tar upp lärandet och där hittar vi bland annat dessa rubriker:
Vad innebär lärande
Vad behövs för inlärning
Vad påverkar inlärning:
Psykologiska faktorer som förhållningssätt, motivation, självkänsla, mobbning, pubertet.
Livsstilsfaktorer som sömn, motion matvanor, stress, återhämtning.
Struktur, rutiner, studieteknik, samarbete med skolan, barn som behöver extra fokus.
I den andra delen beskrivs metoden och här finns också allt du behöver för att arbeta med den. Frågor, förklaringar, schema, ämnesrutor och kalendersidor.

DN Åsikt 2017-08-29
Isabel Eriksson: Föräldrar måste engagera sig i sina barns skolgång.
Föräldrarna kan inte lägga över ansvaret för barnets skolgång på samhället. De måste istället kliva in och ta en aktiv roll i barnets utveckling – engagemanget hemma är oerhört centralt för barnets framtid.
I början av hösten intensifieras debatten kring hur skolan och samhället bör hantera eleverna i Sverige. Debatten fokuserar nästan uteslutet kring vad de olika samhällsfunktionerna, främst skolan och ungdomspsykiatrin, kan och bör göra.
Varje år efterfrågas det mindre klasser, flera lärare, bättre pedagogik och flera psykologer. Samtidigt läser man om den akuta lärarbristen och om hur fruktansvärd arbetssituationen är för lärarna då de har bland annat så lite energi kvar att lägga på själva undervisningen.
Frågan är om samhällets resurser någonsin kommer att räcka till? Det är svårt att förstå hur ekvationen ska gå ihop idag eller i framtiden.
Det är onekligen mycket viktigt att skolan försöker skapa de bästa förutsättningarna för eleverna. Lika viktigt är det att ha en väl fungerande ungdomspsykiatri. Men det jag saknar i debatten är fokus på förälderns/vårdnadshavarens ansvar för sina barns skolgång.
Föräldern (vårdnadshavaren) är den viktigaste förebilden för sitt barn och har störst påverkan på barnets utveckling. Förälderns främsta uppgift är att rusta och stödja sitt barn till att klara av skolan, för att sedan ta klivet vidare och klara av arbets- och vuxenlivet.
Jag arbetar med övergången mellan skola och arbete och har träffat många hundra ungdomar som av olika anledningar inte lyckas ta sig igenom gymnasiet. I mitt uppdrag ser jag att skolan, vården och socialtjänsten har många gånger gjort det de har kunnat utifrån sina kunskaper och resurser. Ändå har det i alldeles för många fall inte räckt till.
De flesta ungdomar jag träffar har inte fått det stöd de behövt från vuxenvärlden för att träna de förmågor eller färdigheter som behövs för arbetslivet. Många saknar egna kompensatoriska strategier för klara av skolans (eller livets) uppgifter. Allt detta gör det riktigt tufft för dem att komma ut på arbetsmarknaden. Här har föräldrarna en avgörande roll.
Det finns så många olika förutsättningar för en lyckad skolgång som är kopplad till elevens hemmiljö av vilken lärarna inte är en naturlig del av. Ett barns inlärningsförmåga påverkas av relationen till föräldrarna, deras förhållningssätt, förväntningar och till och med hemmets vardagsrutiner.
Barn tillbringar mycket mer tid hemma än i skolan och därför har föräldrar störst möjlighet att lära känna sitt barn. Genom att aktivt engagera sig i sitt barns skolarbete lär de sig om skolans förväntningar, barnets upplevelser och inställningar till skolarbetet samt dess behov, styrkor och svagheter.
Utifrån den kunskapen kan föräldrarna skapa de bästa förutsättningar i hemmet samt skapa individuella strategier som underlättar inlärningen för barnet.
En central del i en sund relation är dialogen men i dagens jäktade samhälle är det många som upplever att de inte har tid att samtala ordentligt med sina barn. Det är genom respektfulla och stödjande samtal som barnet får möjlighet att uttrycka och bearbeta sina känslor, få återkoppling, utveckla sina sociala färdigheter samt lära sig om sig själv och omvärlden. Sunda sociala relationer bidrar till ett barns positiva och känslomässiga utveckling där det lär sig att behärska sina känslor, hantera svåra situationer och anpassa sig till förändringar.
Först när alla vuxna kring ett barn arbetar och samarbetar mot samma mål kommer flera elever att klara av skolan och må psykiskt bra. Det betyder att också föräldrarna måste kliva in och axla sitt ansvar.
Träffa Adel, Jessica, Victor och Filip som använt FöräldraFokus-metoden
"Föräldrafokus-metoden fungerar kanonbra! Planeringen gör att han vet vad han ska göra när han kommer hem från skolan."
#GUNILLA JONSSON, mamma till elev i årskurs 7
